Unicefambassadören avgår!

Det är sorgligt och tråkigt att Mikael Persbrandt av går som Unicefambassadör, skälen som dagen.se uppger är att allt för mycket fokus hamnar på Persbrandt och inte på Unicef. Pressmeddelandet från Unicef.

Kan vara ett klokt val att avgå då, men jag tänker att det är tråkigt att han som (som Jag förstår det) accelerera hans intag av centralstimulerande substanser (Kokain, alkohol, osv). Då kan detta mycket väll uppfattas som  en konsekvens.

Nu säger säker någon, men han väljer ju själv. Jo det gör han kanske, åtminstone enligt storyn som är berättad för oss. Men även om det är så, så har de flesta av oss som har ägnat många långa år åt självflykt avslutat uppdrag och uppgifter för att inte hamna i en situation vi inte klarar ut.

Och då är det tråkigt att det sker i nära samband med att Mikael Persbrandt åker fast för narkotika innehav. För som jag uppfattar det så har intaget gått över styr och Mikael styr inte längre själv. (Jag kan ha fel!) Då behöver han hjälp för att inte så småningom dö i beroendesjukdomens mörka och kalla djup.

Är mins känsla och min blid fel så Tackar jag Gud för det. Jag vill inte att min värsta fiende ska gå igenom det jag har gått igenom. Med kampen att bli fri från alkoholens våld.

Andar tidningar: Sydsvenskan, SvD, Expressen, Västerbottens-Kuriren, DN.

Kommentarer

Gabriel Fjellander sa…
Jag förstår inte riktigt vad du menar. Menar du att det är fel att Persbrandt tvingas avgå eftersom det inte är hans utan drogernas fel, om än lite tillspetsat?
31 mars 2011 kl. 18:38
Munken™ sa…
Nej, inte fel, men tråkigt! Det är alltid trist när någon inte har makt över sitt eget beteende. Och än mer trist är det att det inte är så att det inte nämns en enda gång att det är förebilden som har utgör som är problemet.

Att han avgår är som jag uppfattar det, den ända möjligheten för att rädda anseendet på Unicef.
Alltså rätt men tråkigt.
10 april 2011 kl. 23:16
Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Prästvigning i Växjö domkyrka.

Prästvigning i Växjö, en stor dag för Kristi kyrka. Att fira en sådan högtid är alltid viktig även om vi personligen delar samma ämbetsyn, kyrkosyn eller teologiska övertygelser.. Att delta (som gudstjänstdeltagare) i en prästvigningsgudtjänst som strider mot sin egna åsikter om kyrka, ämbete o.s.v. är att bekänna att Gud den tre Enige är större och att Han är den som leder Hans kyrka och lovprisa Honom som kallar alla till Hans tjänst.  I dag prästvigs Mia Hall, en god vän och syster i Kristus, även känd som Rengbågsflickan.( http://mia-hall.blogspot.se/)  Må Gud som  övergår allt förstånd leda henne och må hon frimodigt följa. Låt oss Glädjas åt att Gud kallar Henne och att en del av Kristi Kyrka har bekräftat hennes kall. Pax Gustaf+ 
Läs mer

SEO eller eller.. Nähä..

Alltså i bland blir jag så trött på att jag inte hänger med riktigt i tiden. Jag har alltid satt en ära i att ha lite kunskaper om mycket när det gäller data världen och internet världen i synnerhet. Och jag skulle nog utan problem förklara för någon varför SEO är nödvändigt och att det är bra för webplatsens position på nätet. Men när jag nu flyttade den här bloggen från blogspot och fixat en engen domän för att köra wordpress som jag gillar att använda som verktyg för den här typen av bloggar. Så upptäker jag till min fasa att min blogg inte är SEO optimerad.. För det är något som sakans i meta tagara som min site skickar ut. Det fins massor med bra verktyg på nätet för att kolla hur det står till. Uppenbarligen har min blogg inte något namn och inte heller några länkar... Så idag är arg, frustread och jag försöker twika min wordpress . Det betyder att sedan igår har det och det kommer massor med dubbel publiceringar på tex facebook. Snälla ha tålamod..
Läs mer

2 Bloggare skriver om NPF och medicinering

Jag kan inte låta bli att fundera på hur det skulle kunna vara för mig som bara har medicinerat några veckor och håller på att trimma in min medicinering. Och jag tänker att det skull vara som vanligt, att jag inte kan hålla fokus på sker som är viktigt och i mitt fall så skulle det nog inte vara så klokt att inte medicinera. Nå, när det då gäller barn har jag inte någon annan uppfattning än att funkar det utan medicin så är det att föredra. Men efter att nu upptäcka vad jag skulle ha kunna åstadkommit som är bra för min personlighet, som studier och ha tålamod att lära mig saker så kanske det ha det varit att föredra medicinering. Men jag är vare sig läkare eller heltidsförälder så jag kan inte avgöra vad som var bäst för mig. Inte heller kan jag tycka, att bara för att det fins lysande personer med diverse handikapp och NPF, som har klart sig och dessutom lyckats med att få möjlighet att få sina kreativa sidor komma fram, att det skulle vara fel med att använda mediciner. Att kränka
Läs mer